Göteborgs Posten, April 4th 1991 |
Nu ser han ut som Cooper igen London (G-P). Kyle MacLachlan vet inte hur det ska gå för FBI-agenten Dale Cooper och TV-serien "Twin Peaks".
Kyle MacLachlan får vi härnäst kanske se som den siste mohikanen - eller som Agent Cooper i en filmversion av TV-serien Twin Peaks. Det bestäms i slutet av maj, säger han. Kanske blir det också en filmversion av serien. Det talas i alla fall om en sådan. Vi träffar Kyle MacLachlan (alias Cooper) på ett hotell i Kensington i London. Avspänd och repliksnabb sitter han där. Han har klippt sig sedan han spelade rockmusikern Ray Manzarek i filmen "Doors", liknar åter agent Cooper, denne levande annons för Brylkräm. Han stärker sig med en kopp te. Te? Inte "a damn fine cuppa coffee" - därtil hett och svart en månlös natt? Vad säger alla Coopers fans? Berätta det inte för någon, ber MacLachlan. Det skulle föstöra mitt rykte. Han är inte trött på agent Cooper. Lite frustrerad ibland, bara, när serien inte blir så interessant som han tycker den kunde vara. Att jobba med flera regissörer, inte bara David Lynch, tycker han bara är positivt. Vi sliter ut dem, säger han. De är alldeles färdiga efter de sju dagar det får att göra ett avsnitt. Fansen till TV-serien är lite speciella. I USA gjordes det ett uppehåll på ett par veckor. Då fick TV-bolaget arga brev och diverse "gåvor", some kaffe, körsbärs-doughnuts (Coopers stora passion) i plast och dockor i cellofan. Blue Velvet MacLachlan gjorde filmdebut i Dune av David Lynch som blev ett fiasko. Bättre gick det i samma regissörs Blue Velvet, och Twin Peaks gjorde MacLachlan känd i nästan hela TV-världen. Det började våren 1989. Då spelade man in det första pilotavsnittet av Twin Peaks. Serien blev nästan omgående kult. Överallt talades det om vem som mördarde Laura Palmer och om agent Cooper, hans svarta kaffe och hans doughnuts. Repliker från filmen fick vingar för fansen. MacLachlan gillar Twin Peaks och har engagerat sig i serien. Jag har möjlighet att använda rödpenna, säger han. Det händer att jag ändrar nagon scen. Albert, den rättsmedicinske experten, är en av hans favoriter. Han saknar dvärgen, av Lynch kallad "den lille mannen från det andra stället". Rimligen gillar han också Donna Hayward, en av många attraktiva kvinnor i serien. I varje fall lever han tillsammans med Lara Flynn Boyle, som spelar Donna. Vi träffas inte så ofta i jobbet, säger MacLachlan. Visst är vi i samma show, men vi har bara gjort några få scener tillsammans. Ökad turism Deras hem ligger i Venice, Kalifornien. MacLachlan kommer från medelklassmiljö i Yakima, Washington, där han föddes för 32 år sedan. Yakima ligger inte långt från Snoqualmie Falls, miljö för Twin Peaks. En timme österut, bedömer MacLachlan. Jag brukade köra förbi, åt ibland på matstället i serien. Vad säger det goda folket i Snoqualmie Falls om all uppståndelse? De är bara glada. Turismen har ökat oerhört. Folk kommer dit för att se var man bakar dessa fantastiska doughnuts med körsbär i. MacLachlan har nyligen intervjuats i tidskriften Elle, som bl a hävdar att han numera avstår från socker och att han drews till vansinne när han tvingades inhalera (!) tre doughnuts. Stämmer det? MacLachlan ler lite avmätt och säger sedan att inte riktigt allt i den intervjun stämmer. Jag försöker att hålla koll på vad jag äter men har inga tvångsföreställningar, säger han. Tittarna hör ofta av sig. Tydligen har agent Cooper fallit FBI på läppen. MacLachlan har fått en mugg och en T-shirt av den organisationen. Kyle MacLachlan har kallats David Lynchs alter ego. Han håller med om att de har samma sorts torra humor, men det finns också stora olikheter. Vad har han för ambitioner som skådespelare? Att tjäna mycke pengar, säger han och ruller ett hjärtligt skratt runt den lobby där vi sitter. Han skrattar ofta under intervjun, till exempel när han ombads uttala sig om det svenska bandet Roxette. Vad vill ni jag ska säga? frågarde han den svenskdominerade omgivningen. De är naturligtvis underbara. Sedan berättar han om Kjell, en svensk som han växte upp tillsammans med. The Doors MacLachlan är i London för premiären på Oliver Stones film The Doors om rockgruppen från 60talet med Jim Morrison som det stora namnet. MacLachlan har rollen som musiker (keyboard) Ray Manzarek. Han säger sig tycka om filmen men har vissa reservationer. Det handlar väldigt mycket om alla mot Jim Morrison (och tvärtom), och så var det inte, säger han. Ombedd att jämföra regissörerna David Lynch och Oliver Stone säger han att Stone är handfast och konfrontatorisk, medan Stone [==Lynch, my add.] är känslig och manipulativ. De är i mycket varandras motsatser. MacLachlan är skolad pianist och spelade själv låtarna in The Doors. Han har inte hunnit tröttna på Light my fire, påstår han. Han var för ung för att ha upplevt The Doors på 60-talet. Men han studerade grundligt bandet och dess medlemmar på film innan han tolkade sin roll. Spela gitarr Han kan gott tänka sig en ny "musikfilm". Men då vill jag spelar gitarr eller sjunga, säger han. Han spelar ibland hemma i Venice, som avkoppling. Annars fylls fritiden mest med "vanliga töntiga ting", som att läsa, lyssna på musik, resa eller gå ut och äta. MacLachlans närmaste framtid är oviss. Säkert är han att han ska pröva lyckan som regissör. Det handlar om ett avsnitt i en makaber TV-serie som heter Tales from the Crypt (Berättelser från kryptan). Han regisserar gärna i Twin Peaks också, om serien fortsätter. Han vänter på besked om två filmer. Den ena bygger på James Fenimore Coopers indianbook Den siste mohikanen, den andra på en bok av Norman MacLean: A river runs through it. Vi får se hur det blir med de rollerna, filoferar han. Annars får jag fortsätta att söka jobb. Sånt är livet för en skådespelare.
JAN MåRTENSSON |